Jag hoppade in i tidsmaskinen och gjorde en resa bakåt i tiden till 1920-talets Paris. På många sätt kände jag mig lite som Gil i Woody Allen-filmen ”Midnight in Paris” som vid sina nattliga promenader längs Paris gator blir upphämtad av en mystisk bil som transporterar honom till en sedan länge svunnen tid. Jag följer Hemingways fotspår hack i häl och besöker de platser där han brukade sitta och arbeta, där han brukade roa sig, träffa sina vänner samt dit han brukade gå för att unna sig ett ett fat ostron och ett glas gott eau de vin. En sak är säker. På det här sättet har jag aldrig tidigare upplevt Paris. 

A Moveable Feast – En fest för livet

Jag bestämde mig för att göra en resa till Paris i Hemingways fotspår efter att jag läst en av Hemingways böcker som handlar om hans tid i Paris. I boken ”A Moveable feast” beskriver Hemingway detaljerat i vilka områden han rörde sig och vart han brukade ta sina dagliga promenader med sin första fru Hadley. Man får följa med honom till den lilla bokhandeln som han förälskade sig i intill floden Seine och veta exakt vad han brukade beställa in från menyn från sina favoritcaféer. Efter att jag läst klart boken var det inte svårt att följa hans mönster då många av de faktiska platserna han besökte beundransvärt fortfarande finns kvar. I den här guiden tar jag er med till några av dessa fantastiska platser.

 Hemingways Paris

Jag börjar min promenad på samma plats där boken tar sin början vid den myllrande marknadsgatan Matche Mouffeltars. Jag fortsätter till torget Place de la contrescarpe och till adressen Rue du lemonie där Hemingway och hans fru Hadley bodde ovanför sågverket under deras första tid i Paris. Härifrån fortsätter jag promenaden till den lilla bokhandeln där Hemingway brukade låna böcker på krita och jag promenerar i parken där han brukade träffa Gertrude Stein som han brukade diskutera litteratur med. Jag kan inte heller motstå frestelsen att sätta mig ner och skriva på ett nytt blogginlägg på samma restaurang dit Hemingway en gång i tiden brukade gå för att skriva på något av hans verk. Jag vet ärligt talat inte vad han skulle tycka om att en person som jag många decennier senare gör en resa till hans ära. Men jag hoppas på något sätt att han inte blir förnärmad av det och åtminstone kan dra lite på läpparna åt det.

 

Matche Mouffetard

Matche Muffeltard kan vara Paris mest genuina och pittoreska marknadsgata. Det är också en av de platser i Paris där det känns som att tiden stått stilla. Jag vandrar längs med rue Mouffetard, förbi de lokala grönsakshandlarna, vin- och ostbutikerna samt kött- och fiskstånden. Det vattnas i munnen vid åsynen av de färska ostronen och alla andra godsaker som dukats fram som ett enda stort smörgåsbord. Ja den myllrande marknadsgatan Rue Mouffetard är sannerligen en fest för livet.

Jag kommer fram till Place de la Contrescarpe, torget som inte ligger så långt bort från Hemingways och Harleys tidiga bostad ovanför sågverket på Rue du Lemonie. Här slår jag mig ner på en uteservering och insuper atmosfären. Jag undrar om torget var sig likt på 20-talet eller om det har förändrats mycket sedan dess. Jag tror svaret på den frågan är både ja och nej. Många saker förändras med tidens gång men vissa saker förblir som de var. Det beror på hur man ser det. När jag sitter där och filosoferar kör plötsligt en bil i gammaldags modell fram och kör runt i rondellen. Jag blir nästan lite full i skratt. Kanske var det där en liten hälsning riktad till mig? Lika fort som bilen kommit är den borta igen och jag hinner aldrig med att fånga den på bild. Men att den var där är jag helt säker på.

Shakespeare and Company

Intill floden Seine går jag in i bokaffären Shakespeare & Company, bokaffären som Hemingway förälskade sig i och där han ibland fick låna böcker på krita. Tänk att den fortfarande finns kvar, det känns nästan för bra för att vara sant. Bokaffären startades av Amerikanskan Sylvia Beach 1919. Det visar sig vara lite för bra för att vara sant trots allt då originalbokhandeln stängdes igen 1940. Den nya bokhandeln med samma namn öppnades i början av 50-talet. Det är ändå en spännande plats att besöka, särskilt för den som älskar böcker. Det är också en trevlig och varm plats precis som originalet beskrivs i boken. Böcker är staplade på längden och på tvären. Tyvärr får man inte lov att fotografera inne i butiken men det är mysigt att gå ett varv och bara titta.

 

Hemingways favoritcaféer och bistros

Hemingway nämner flertalet av hans favoritcaféer och bistros i boken. Man får följa med honom till platserna där han brukade sitta och arbeta och dit han gick för att träffa sin umgängeskrets som bestod av bl.a F Scott, Zelda Fitzgerald, Gertrude Stein, Pablo Picasso, Ezra Pound, James Joyce samt Sylvia Beach med flera…

Café de Flore

Café de Flore är bl.a känt för att ha varit ett av Hemingways favoritcaféer. Hit brukade han gå för att skriva och sitta och arbeta i timmar. Han brukade inte vilja bli störd i sitt arbete men stötte då och då på andra litterära personer som höll honom sällskap. Jag slår mig ner på den mycket populära uteserveringen och beställer in en kopp cappochino samtidigt som jag börjar skriva. Jo, för det var faktiskt här på Café Flore i St.Germain jag började skriva inledningen på den här texten ni läser nu.

 

Les Deux Magots

Jag går även förbi närliggande Les Deux Magots som var en mötesplats för den litterära eliten i dåtidens Paris. Jag väljer dock att beställa in Hemingways klassiska beställning (ett fat ostron och ett kylt glas vitt) på ett annat ställe i St. Germain. Det finns gott om denna fantastiska varan i dessa kvarter.

Brasseri Lipp

Senare på kvällen hade jag och min man bokat bord på Brasseri Lipp som Hemingway också nämner i boken. Dock åt han betydligt enklare och billigare än de klassiska rätterna som vi beställde in (råbiff och steak frites). I boken beskriver han ofta den första tiden i Paris som fattig och att han många gånger gick runt hungrig i staden. De gånger han fick in lite extra slantar i förskott gick han ibland till Brasseri Lipp och åt potatissallad som han sköljde ner med flera öl. Bredvid oss i restaurangen sitter en ensam herre som bläddrar i en dagstidning, klädd i basker, brun kavaj och beige hängslebyxor. Han får in en stor öl och en tallrik med sill. Jag studerar honom i smyg där han äter i tysthet medan han då och då vänder blad i tidningen. Jag antar att vissa saker på speciella platser för alltid förblir som de en gång varit. Den äldre herren känns som ett tidsminne och kanske är han på sätt och vis just det.

 

Harrys New York Bar

Sista stoppet i Hemingways fotspår för kvällen gjorde vi på legendariska Harry’s New York Bar som grundades 1911. Så fort man stiger innanför dörren kan man känna att det här stället har en gammal själ som sitter kvar i väggarna. Kanske är det för att även den här baren en gång i tiden var ett populärt tillhåll för Paris litterära elit. Det finns flera riktiga klassiska cocktails att beställa från drinkmenyn och drinkarna blandas omsorgsfullt av en äldre herre med vitt förkläde.

 

Jardin du Luxembourg

Nästa dag tar vi en promenad bort till Jardin du Luxemburg. Parken som Hemingway regelbundet strosade omkring i och där han ibland mötte Gertrude Stein som han brukade diskutera litteratur med. Solen sken när vi var här och många Parisbor hade samlats i parken för att göra sin morgongymnastik. Vi slog oss ner på en bänk och njöt av höstsolens sista strålar. Paris kan verkligen vara härligt på hösten. Jardin du Luxemburg är 25 hektar stor och är en av Paris mest populära parker.

 

Hemingway bar

Innan vi lämnade Paris för den här gången kändes det som ett perfekt avslut att bege sig till eleganta Hemingway bar som ligger inuti Ritz hotel. Hemingway bar är litet och gemytligt med bruna skinnfåtöljer och fotografier på väggarna. Tavlorna och fotografierna föreställer Hemingway och tiden som flytt. Det svider förstås i plånboken då vi betalar för våra drinkar som kostar 30 euro styck men att vistas i den exklusiva miljön får oss ändå på rätt gott humör. Ritz i Paris anses ju ändå vara rankat som ett av de lyxigaste hotellen i hela världen, så vi känner oss lyckliga över att vi lyckats knipa ett bord. Drinken smakar ljuvligt syrlig med en hint av champagne och vita rosor, perfekt balanserad. Vi drack våra drinkar av förståeliga själ ganska långsamt så att vi kunde sitta kvar länge. Vi ville inte att kvällen skulle ta slut och ännu mindre ville vi lämna Paris.

Att göra den här resan i Hemingways fotspår fick mig att uppleva Paris på ett helt nytt sätt. Kanske ser jag nu på Paris med helt nya ögon fast på ett gammaldags vis. Låter det rimligt? Jag hade gärna om så bara för en kväll hoppat in i en riktig tidsmaskin. Tänk att få uppleva en kväll tillsammans med ikoner och författare som Hemingway och F Scott (författaren till ”Den store Gatsby) samt Zelda Fitzgerald och Gertrude Stein. Det är sådant där som jag i hemlighet kan få för mig att drömma om ibland.

”Snabbfakta om Hemingway”

Ernest Miller Hemingway föddes i Oak Park, Illinois 1899. Han var en amerikansk journalist och författare som fick Nobelpriset i litteratur 1954. Några av hans mest kända verk är romanerna ”Den gamle och havet”,  ”Och solen har sin gång”, ”Farväl till vapen” samt ” Klockan klämtar för dig”. Hemingway bodde mestadels i Paris mellan 1921-1928. Han bodde därefter bl.a på  Key West och i Kubas huvudstad Havanna. Han dog tragiskt (självmord) 1961 i sitt hem i Ketchum i Idaho.

Följ gärna Fantasy Dining även på Instagram