Den här sommaren inleddes med en drömmig weekend på Hoby Kulle herrgård i Blekinge. Vi bodde i den rosa herrgården med slottsliknande anrik miljö samt med grönskande omgivning med blommor, orangeri, enhörningslika vita hästar och frigående busiga höns. Allt från miljöerna vi vistades i till maten som serverades på tallriken i det lummiga orangeriet kan inte beskrivas som något annat än sagolikt vackert. Som hämtat direkt från en sagobok.
Hoby Kulle Herrgård i vackra Blekinge byggdes år 1846 av Isaac Otto Ruben och Carolina von Rosen. Herrgården som nu drivs av Benjamin Forsman och Tove Hammerin har en anrik historia som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Att denna historia sitter kvar i väggarna märker man med en gång när man kommer dit. Så till den höga grad att många faktiskt tror att det spökar här och herrgården sägs vara det mest hemsökta huset i hela Blekinge. En del gäster sägs ha vittnat om att de hört en häst och vagn ute på gården mitt i natten och andra sägs ha sett den vita damen.
Vi bodde på Hoby Herrgård i två nätter. Tillräckligt länge för att koppla av och hinna med att att både njuta av lugnet och utforska allt i omgivningen. Själva herrgården är ett kapitel för sig att utforska med dess knarrande golv och alla unika rum, de ena mer fascinerande än det andra. Dock såg vi inte till ett enda spöke under besöket.
Svit Adele
Jag och min familj bodde i Svit Adele som är döpt efter de första ägarnas dotter som levde på gården på mitten av 1800-talet. Den här sviten är en av de största man kan bo i på herrgården och inhyser även ett litet pigrum med plats för två personer. Vilket passade oss perfekt eftersom vi var fyra personer. Ingången till sviten fann vi i en bokhylla fylld med antika böcker. Sängen var utan tvekan den mest fluffiga och mest prinsessaktiga jag någonsin sett. Kan beskrivas som en prinsesstårta i sängmodell.
Andra rum på herrgården
Det finns många fler rum att botanisera mellan och om man anländer tidigt före alla andra gäster får man fritt gå omkring och utforska de övriga gästrummen och sviterna. Alla dörrar på herrgården är öppna. Jag tyckte mycket om den gröna sviten vid namn Trädgårdh som är döpt efter Sven Emanuel Trädgårdh som en gång ägde marken herrgården står på idag. Andra rum man kan bo på inne i herrgården är bl.a rummen Bergh, Rosen, Furness, Linné, Oscar och Pigan Lottas kammare.
Herrgårdens salar & salonger
För mig som förälskat mig i gamla ting, antika möbler, böcker, tavlor och föremål var det en dröm att utforska herrgårdens salar och salonger. Jag älskade precis allt. Jag tycker att mycket av herrgårdens skönhet och unikhet ligger i avsaknaden av modernisering. Jag älskade t.ex de knarrande trägolven och sprickan i parketten. Det finns en skönhet och historia bakom det ofullständiga som ett mordent hotellrum aldrig kan mäta sig med. Känslan kan aldrig riktigt bli densamma. För det sitter ju i väggarna det där, den unika historia som bara ett gammalt hus har att berätta.
Trerätters middag på Orangeriet
Vi hade bokat ett slottsweekendpaket där det ingick en trerätters middag på herrgårdens Orangeri. Maten som serverades på tallriken var tillagad av lokala närproducerade råvaror och de ätliga blommorna som återfanns på varje gästs tallrik kom från herrgårdens egen trädgård. Förätten var en ljuvlig sommarsallad gjord av zucchini och huvudrätten var närproducerad fläskfilé med sommarprimörer och friterad sötpotatis. Som avslutning var efterrätten helt lagom söt och len i smaken. Jag har glömt vad den var gjord av, men god var den i allafall.
Trädgården & djuren
Herrgårdens grönskande blommande omgivning är en del av upplevelsen. På morgonen är alla busiga höns ute på promenad och hittar på lustiga upptåg i parad. De vackra vita hästarna med sina långa vita manar ser nästan precis ut som enhörningar. Man kan lätt förväxla dem med sagoväsen som betar i hagarna runt om gården. Har man extra tur är hästarna ute och betar precis intill frukostsalongen, vilket skapar en aldeles unik atmosfär ute bland frukostgästerna. Som att man befinner sig mitt i en saga. Är inte hästarna där kan man ändå få besök av hönsen som man aldrig riktigt vet när de dyker upp. Då de strövar helt fritt runt om i markerna.
Herrgårdsfrukost
Med risk att låta lite konstig nu så är sanningen den att jag inte är särskilt förtjust i hotellfrukostar. Det finns flera anledningar till det men den största är att jag inte är så förtjust i bufféer generellt. Hoby Kulle herRgårds frukost däremot var något helt annat och något som jag sannerligen uppskattade. En frukost som nästan kändes specialkomponerad efter just mitt tycke och smak. Här fanns ingen varm mat som korv och bacon (som jag inte är så förtjust i att få till frukost) utan istället hade det dukats upp härligt nybakat bröd, goda pålägg, närproducerad ost, gårdens egna ägg, gammaldags sockerkaka, croissianter, yoghurt med hemmagjord granola och nypressade juicer samt ingefärsshots. Precis allt jag uppskattar att få till frukost. Dessutom så vackert upplagt att man blev alldeles salig. Beroende på väder kan man sitta inne eller ute i trädgården och äta sin frukost. Sitter man ute kan det hända att man får sällskap av ett par sagolika vita hästar eller ett gäng oblyga höns som är ute på sin morgonrunda.
