Det går inte att säga annat en att Arenal är slående vackert. Vårat hotell ligger mitt i naturens naturliga kolmårdenspark och vyerna runt omkring hotellområdet är magiska.
Vulkanen Arenal var fram till 2011 en av världens mest aktiva vulkaner med regelbundna utbrott. Idag har vulkanen lugnat sig men vid klart väder kan man se röken från den 140 meter breda kratern och har man riktig tur kan man få se ett lite större utbrott när vulkanen mullrar och lavan sprutar upp i skyn. Vi fick inte se något av detta, dock fick vi i alla fall se toppen på vulkanen en dag då det var klart väder.
Vi har installerat oss i vår nya bungalow och gått på upptäcktsfärd runt hotellet.
Förutom en hel massa exotiska fåglar, djur och natur så finns det flera naturliga källor att bada i på hotellområdet. Det naturliga vattnet är varmt så att det ryker och riktigt behagligt att bada i. På Arenal Paradisio bor man långt ifrån centrum och biltrafik. Här finns inte så mycket annat att göra en att koppla av, titta på djuren och bada i det varma källorna. Så det är vad vi ska göra i två dygn!
Vi hade väl egentligen planerat att åka med den lokala bussen när vi förflyttade på oss i Costa Rica för att det är det billigaste sättet att ta sig runt. Men eftersom vägarna på många håll är dåliga och resorna blir långa och svettiga valde vi att lägga mycket mer pengar på transportmedel. Plånboken gråter men kropparna mår bättre.
VIi hade även små korta stopp under resan där man kunde handla lite vatten eller kaffe, och titta på söta djur som butiksägaren hade.
Nästa stopp blir alltså Arenal.
Den mexikanska frukosten som man får när man bor på Pension Santa Elena är toppen. Man får välja mellan frukostburrito eller hemmagjord granola med yogurt och färsk frukt och självklart kaffe, så mycket man orkar dricka.
Det bästa med att vara backpacker är att man hela tiden får se nya spännande platser. Det sämsta… haha det finns inget! Jo det är väl i så fall när man ska lämna plaser man tycker väldigt mycket om.
Idag är det Alla hjärtans dag och vi har glädjen att få fira den här i underbara Costa Rica. Men det är inte bara ”Alla hjärtans dag” vi firar utan också vår årsdag. Vi blev ju tillsammans just den här dagen för tre år sedan.
För exakt tre år sedan träffade jag världens finaste människa.
Ja ni ser ju i alla fall en som ser lycklig ut!
Alex gick mer loss på de lokala ölsorterna.
Always remember this. You are the creater of your own fairytail. Fill your storybook with things you love..
UPPLEVELSE: En av kvällarna (den vi inte råkade sova bort) i Montverde gick vi till Worpho´s Restaurat. Ett sagolikt ställe nästan som hämtat ifrån Hobbit-byn i Sagan om ringen. Det är den känslan som jag får i alla fall när jag kliver in genom dörren.
INREDNING: Den blå Morpon är definitivt huvudpersonen och är målad både utan på och innanför restaurangen. I taket hänger stora fjärlislampor och dom dukade borden är även dom fjärilsformade och fyllda med fjärilsdetaljer. Alla detaljer hjälper till att skapa en sagolik fjärlilsvärld vi får ta del av för en kväll.
MAT&DRYCK: Vi båda valde att den traditionella Costa Ricanska rätten med ris och räkor. Rädda för att bli serverade fjärilar kanske? Till detta blev det en färskpressad naranja juice.
HITTA HIT: Centrum Santa Elena (några meter ifrån Pension Santa Elena Hostel)
Efter utflykten till Monte Cloud Forest kom vi tillbaka till vårt hostel Pension Santa Elena helt utsvultna. Som tur är så finns det ett mexikanskt litet hak alldeles utanför. Nästan alla som bor på vårt hostel äter både lunch och middag här. Både för att det är billigt och för att det är mexikansk mat när den är som bäst. Det brukar faktiskt bli en lång kö utanför och när maten är klar ropas den upp med spanska siffror så det gäller att vara med.
Jag tog någonting som såg ut som friterad tortilla fylld med ost, guacemole och pico de gallo. Alex tog tacos med kyckling, bönor och ost. Till denna delikata måltid drack vi hemmagjord mexikansk lemonad med lime och myntha. Smakade nästan som en mojito, fast godare.
Utflykten till Monte Cloud Forest Hanging Bridges är en utav de allra mäktigaste upplevelser vi varit med om. Att vandra över trädkronorna i den här magiska molnskogen får det att pirra lite i magen. Vi vandrar över totalt 8 stycken hängbroar med varierande längd och höjd. Det tar ca 2 timmar totalt att vandra och hela tiden är det enastående vackert runt omkring oss. Molnen ligger som en slöja ovanför trädkronorna.
Jag förundras ständing över hur man ena stunden kan sitta hemma och titta på en bild på en plast man drömmer om att besöka och nästa stund befinna sig i den bilden. För mig är det att leva på riktigt!
Always belive that somthing wonderful is about to happen– The Secret
Första djungelutflykten bar av tidigt på morgonen till Monte Cloud Forest. Jag skojar inte om jag säger att vi går upp typ 5 på morgonen och går och lägger oss vid 8-tiden. Det är så det funkar här i Montverde. Vägen till Monte Cloud Forest är en guppig historia, vår chaufför skojar med oss och frågar vad vi tycker om Costaricansk massage? – Ja det är nått vi nu börjar bli vana vid!
I nästa inlägg skriver jag om de mäktiga hängbroarna över trädtopparna i Monte Cloud Forest.