
Køge är för många en trevlig och gemytlig stad på Själland i östra Danmark, känd för sina välbevarade korsvirkeshus i gammaldags arkitektur. Men Køge ruvar också på ett mörkt förflutet som för flertalet utpekade kvinnor under början av 1600-talet var allt annat än gemytlig. Besök Køge i häxförföljelsens fotspår som tog sin start vid Køge Huskors och besök de platser som är förknippade med de dömda häxorna i staden.
Allt hade sin början i köpmannen Hans Bartskærs hus som är känt som Køge huskors. Här anklagades Johanne den första av de ca 20 kvinnor som utpekades och dömdes för häxeri. Händelsen förklaras som en slags masspsykos med flertalet inblandade bybor som påstod sig ha sett djävulen i köpmannens hus. Hans Bartskæ påstod också att det spökade i huset samt att djävulen i form av en råtta samt en padda med höga ben uppenbarade sig inne i huset och att detta skulle vara förklaringen till att hans son fick kramper och anfall om nätterna. Situationen blev ännu värre efter att hans fru hamnade i osämja med Johanne Thomes (en kvinna i byn som ansågs vara trollkunning). Efter bråket blev sonen värre och huset mer hemsökt än tidigare enligt flera vittnen som bodde i hushållet. Detta ledde till att Hans pekade ut Johanne och anklagade henne för trolldom och samverkan med djävulen i hans hus.
Hon var den första i raden av kvinnor som skulle bli anklagade för häxeri. Johanne ställdes inför rätta den 8 juni 1612. Hon fängslades under eländiga förhållanden innan hon brändes på bål den 24 augsti 1612. Tillslut under tvång var hon tvungen att erkänna sig skyldig och att hon framkallat djävulen ur sin brunn i ån och placerat honom i huset i form av en djävulsråtta. Med erkännandet pekade hon även ut flera andra kvinnor i byn för medhjälp. Hon pekade ut Voldborg Bødkers, Maren i Ringsbjerg, Mette Banghors och Kirsten Lauritsdatter, Birgette Rokkemagers, Christen Christenssen och Annike Badskær. 15 kvinnor brändes på bål, 2 av dem tog sitt eget liv innan rättegången och en av dem Voldborg Bødkers lyckades fly.

Køge huskors
Anne Bartskær som var fru i huset och som först kom i osämja med Johanne skrev ner alla de övernaturliga händelser som hon under en längre period påstod ägde rum i deras hem. Detta innefattade spökerier, knackningar samt besök av djävulska skepnader som härjade runt i huset. Hon döpte fenomenet till Køge Huskors. Benämningen ”hus-kors” hänvisade hon till något som kan liknas vid ”ond-ande” samt det omfattande lidande hon ansåg att deras hushåll och familj drabbats av. Det ursprungliga huset på Norregade i Køge finns ej längre kvar. Istället står där i dag ett nyare hus som inhyser bl.a en butik som säljer damunderkläder. De flesta kanske inte ens lägger märke till den lilla diskreta inmurade minnesmärket i den limegrå husfasaden med texten: Her huserade Køge Huskors. Dess innebörd är desto större för dem som vet. Detta är minnesmärket av den historiska häxjakten i byn, den hedrar de dömda kvinnorna i byns lokalhistoria samt är en påminnelse om de märkliga historier som figurerade just på denna plats och som satte fart på en av landets mörkaste historia. Minnesmärket installerades 1911.



Køge Rådhus
En annan byggnad med stark koppling till häxprocesserna i Køge i stadens rådhus. Tillskillnad från Køge huskors strax intill är den här historiska byggnaden i sitt original. Det är dessutom Danmarks äldsta rådhus med anor från 1552, som fortfarande är i bruk. Byggnaden består av domstolsbyggnaden där förhören och rättegångarna av de anklagade häxorna ägde rum och nere i dess källare (som kanske inte så överraskande nog anses vara hemsökt) fanns en gång i tiden de mörka fängelsehålor där de dömda kvinnorna hölls fängslade. Den mörkaste av dess hålor kallades för trollhorans hål och det var här man förde Johanne Thomesis där hon satt fängslad från maj till augusti innan hon slutligen brändes på bål 1612.


Køge Museum
På Køge museum finns en särskild utställning på övervåningen som är tillägnad häxprocesserna i Køge. Utställningen har fått namnet: Besatt och handlar om häxor och vidskepelse. Besatt berättar historien om häxprocessen samt de händelser och vidskepelser som låg bakom händelseförloppet. Det anses unikt att fru Bartskærs under en längre tid skrev ner och skilldrade de otyg hon ansåg förekomma i sitt hushåll. Vilket ger en inblick som annars är ovanlig att få i vad som egentligen hände så långt tillbaka i tiden. Utställningen illustreras av Jim Lyngvild som återskapat kvinnorna och de mystiska händelser med hjälp av AI. Det finns också ett par spännande föremål att beskåda i byggnaden. Dessa föremål är bl.a häxkitteln som frammanade Djävulen i Bäcken, dopfunten som en av de utpekade kvinnorna sägs ha urinerat i (vilket ledde till at hon brändes på bål) samt Annes Bartskær bok där hon skildrar händelserna som ledde till en av de mest omtalade och mörkaste häxprocesser i Danmarks historia.






Djävulen i Bäcken
Det sägs att häxorna i Køge hade en ritual nere vid Ellebrækken. Där ute i skogen stod de i en ring vid den rinnnande bäcken klädda i långa svarta kåpor i färd med att trolla fram djävulen ur bäcken. Det var en av de utpekade flickorna vid namn Mette som var den som berättade om att hon passerat förbi i skogen då hon sett Johanne och några av byns andra kvinnnor vid bäcken. De försökte trolla fram djävulen ur bäcken i form av en jättelik vattenråtta. När råttan först inte ville komma upp för att de andra i sällskapet saknade horn anklagades därefter förbipasserande Mette för att varit den som kommit på idén om att trä en kittel över huvudet för att likna dess gestalt och att häxorna på detta sätt fick upp råttan ur bäcken för att senare smuggla in den i Bartskær hushåll. Historien var mycket fruktad och omtalad i byn.

Dopfunten
Ett annat föremål på Køge museum är den historiska dopfunten från 1200-talet som stod inuti Nicholas kyrka fram till 1612. Det finns en absurd historia om dopfunten som är sammankopplad med häxproccerna. En ung kvinna vars namn var Doritte Nipper anklagades för att ha urinerat i dopfunten vilket fick henne att bli utpekad som häxa och bli dömd till att brinna på bål. Hon anklagades också för att ha förgiftat det heliga vattnet och förhäxat de nyfödda små barn som blivit döpta i dopfunten. Dopfunten ansågs oren och förhäxad och avlägsnades från kyrkan.


Køge Katedral
Kyrkan hade ett stort inflytande över häxrättegångarna i Køge. Den äldsta delen av kyrkan är kyrktornet, som dateras tillbaka till 1324. Innuti kyrkan vid entren finns en tavla och en liten kortfattad text till minne av häxprocesserna och Køge huskors.



Køges gator
Det var här på Køges lugna gator med kullersten, rykande skorstenar och låga hus som byborna tisslade och tasslade om grannen bredvid. Vad fick dessa bybor att ange sina grannar och medsystrar i byn? Vad det bara vidskepelse och rädslor som drev dem? Eller var det någonting mer? Hur kunde ett rykte om ett hemsökt hus skapa en hel masspsykos i byn där feltalet bybor påstår sig ha sett och hört samma sak? Det var i alla fall här runt om Køges hjärta som de utpekade kvinnorna bodde näst intill dem som pekade ut dem.




Läs också: Häxguiden till Edinburgh
































































































































































Vilken av Köpenhamns glittrande julmarknader blir din personliga favorit i år? Den mest sagolika, mest traditionella, pittoreska eller varför inte den mest udda och alternativa? Föredrar du att få träffa H.C Andersen, tomten eller tomtemor? Gillar du isbjörnar, renar eller varför inte drakar? Här är några julmarknader i Köpenhamn med helt olika atmosfärer, men som alla bjuder på härligt sprudlande julmagi. 






















För en gång skull var det inte jag som letade upp restaurangerna vi besökte (som det annars brukar vara) utan istället var det min goda vän Sandra som höll i bordsbokningarna. Det var väldigt lyxigt och avkopplande och hon gjorde ett himla bra jobb. Dessa är några av restaurangerna vi hade nöjet att besöka i Köpenhamn.




FODERBRÆTTET
